Byt inte 200 år av krig mot fred!
1 Maj 2006:
Uttalande från IKFF:s kongress i maj 2006 samt vissa riksdagspartiers svar på detta.
INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET, IKFF
Den svenska sektionen av
WOMEN’S INTERNATIONAL LEAGUE FOR PEACE AND FREEDOM, WILPF
Samlade till kongress på Wiks kursgård 19-21 maj 2006
BYT INTE 200 ÅR AV FRED MOT KRIG!
Samtidigt som kvinnor från hela Sverige samlas till kongress för fred och frihet, är svensk militär stolt över att hålla en ”krigsfestival”, bl.a. med JAS-uppvisning och simulering av väpnad strid.
Militären för en propagandakampanj för att locka flickor och pojkar att gå med i EU:s stridsgrupper och delta i krigshandlingar var som helst på jorden.
Sverige har inte krigat på 200 år. Det finns ingen anledning att börja nu. Vi kunde bli världsbäst på konflikthantering utan våld. Vi bör fortsätta vara solidariska med förtyckta folk och skaffa oss en allt större kompetens att finna fredliga utvägar för alla parter. Våld skapar hat och fortsatt våld. Militären har spelat ut sin roll.
IKFF arbetar för att
- stoppa militariseringen av EU
- avskaffa militären och stridsmedelsproduktionen i Sverige.
Mer information kan erhållas från kansliet,
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Tel: 08-702 98 10
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet höll helgen 19-21 maj kongress i Uppsala där man antog föregående uttalande kring den svenska militären och den kunskapskampanj som denna nu för. Här beslutade man även att skicka ut nedan två frågor till alla riksdagspartier för att sedan publicera deras svar på hemsidan.
Frågor
1 Hur ser vänsterpartiet på utvecklingen inom den svenska försvarsmakten
2 och på kunskapskampanjen?
Vänsterpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet har inkommit med svar och dessa återges i sin fulla längd nedan.
Berit Johannesson riksdagsledamot i försvarsutskottet, Vänsterpartiet:
Fråga 1. Vänsterpartiet har varit pådrivande i omställningen av det svenska försvaret från invasionsförsvar till insatsförsvar, med kravet på att vi ska bevara den militära alliansfriheten eftersom den möjliggör en självständig utrikespolitik och den allmänna värnplikten eftersom den ger försvaret en folklig förankring. Orsaken till försvarsomställningen är det kalla krigets slut och att därmed det invasionshot som det gamla försvaret var inriktat mot inte längre föreligger.
Därför har vi tillsammans med socialdemokraterna och samarbetspartiet minskat försvarets budget med 7 miljarder kronor mellan år 2000 och 2007. Ytterligare nedskärningar är både möjligt och nödvändigt. Möjligt i den utsträckning det inte underminerar den militära alliansfriheten och den allmänna värnplikten. Nödvändigt eftersom vi vill använda samhällets resurser för att skapa mer jämlikhet mellan människor.
Den svenska försvarsmaktens utveckling i och med försvarsomställningen har i första hand medfört en betydligt mindre organisation. Det förrådsställda invasionsförsvaret som kunde mobilisera 700 000 soldater och skulle försvara hela Sverige mot en väpnad invasion har ersatts av en mindre organisation vad det gäller budget och personal.
Vi den säkerhetspolitiska bedömningen om att ett militärt angrepp mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid. Anledningen till att vi inte verkat för en nedläggning av hela försvaret till följd av denna säkerhetspolitiska analys är att ett militärt hot inte kan uteslutas för all framtid och en militär grundorganisation tar lång tid att bygga upp. Men också för att vi värnar om den militära alliansfriheten vilken kräver en trovärdig försvarsförmåga.
I och med försvarsomställningen har vi verkat för en implementering av FN s resolution 1325 och en könsneutral värnplikt. Vi vill se minst 40 procent kvinnor i försvaret. När det gäller 1325 är arbetet i full gång, regeringen ska under året presentera en nationell handlingsplan för implementeringen.
Den internationella inriktningen på försvaret sedan år 2004 innebär att Sverige ska medverka i fredsfrämjande insatser i ökad utsträckning. Det kan bidra till fred och stabilitet, samt till Sveriges säkerhet. Vi är däremot motståndare till en militarisering av EU, snabbinsatsstyrkan som är under uppbyggnad och försvarsgarantierna i EU konstitutionen. Vi avvisar vidare deltagande i alla militära insatser utan mandat från FN s säkerhetsråd. Att strunta i mandat från säkerhetsrådet marginaliserar FN och hela den internationella rättsordningen.
Enligt oss borde Sveriges säkerhetspolitik i ökad utsträckning syfta till att förebygga väpnad konflikt genom exempelvis rättvis handel och nedrustning.
Fråga 2: När det gäller Kunskapskampanjen så anser vi att det är viktigt att medvetenheten kring säkerhetspolitiska frågor och utmaningar ökar i samhället. I och med att försvarets behov av värnpliktiga har minskat drastiskt så kommer färre medborgare att ha personlig erfarenhet av försvarsmakten. Att antalet värnpliktiga minskar är inget dåligt i sig, antalet värnpliktiga bör stå i proportion till det säkerhetspolitiska läget.
Men som en följd av det minskade behovet av värnpliktiga kan man säga att folkförankringen riskerar att gå förlorad. Vi måste finna nya former att diskutera och förankra frågor om dagens säkerhetspolitik. Kunskapskampanjen är ett led i en sådan strävan. Men det syftar till att ensidigt visa upp försvarets verksamhet, vilket vi inte har några synpunkter på i sak. I en uppvisning av försvarets verksamhet ser man delar man ogillar och gillar. Vi ogillar klusterbomben på Jas 39 Gripen. Men vi gillar försvarets minröjning. Vi ser däremot hellre mer av samhällsdebatt och dialog än ensidiga uppvisningar. Det ger oss en bättre chans att ta ställning utifrån flera kunskapskällor.
Försvarets framtid och verksamhet är en politisk fråga och genom mer samhällsdebatt och opinionsbildning kan inriktningen på försvaret påverkas. I samhällsdebatten fyller fredsorganisationerna en mycket viktig roll. I det parlamentariska arbetet verkar vi för att vår grundideologi om socialism och feminism ska genomsyra alla politikområden. Det syftar till ökad demokratisering i samhället. Kunskap är avgörande för makt och inflytande. Låt oss därför fortsätta diskussionen!
Mikael Ståldal, Politisk sekreterare Folkpartiet
Visserligen kan man ha synpunkter på kvaliteten och omfattningen av kampanjen. Samtidigt finns det ett stort behov att kommentera och upplysa om det det nya försvarets uppgifter för den bredare allmänheten. Därför vill Folkpartiet inte heller framföra någon kritik mot kampanjen.
Vi vet dessutom att alla internationella insatser är farliga och att risker finns med dessa uppdrag. Mot bakgrund av detta menar folkpartiet att det är mycket viktigt att förmedla detta och informera om de internationella insatserna.
Lukas Forslund, Handläggare, Centerpartiets Riksdagskansli
På din fråga om det är värt pengarna att spendera 66 miljoner på information rörande vårt nya försvar vill jag försöka att ge ett svar från C.
Om kostnaden som sådan var välinvesterade är svårt för oss att bedöma. Vi får avvakta Försvarsmaktens utvärdering av informationsinsatsen. Rapporter från evenemangen säger dock att väldigt många medborgare tagit del av evenemangen.
Det finns i Sverige ett relativt lågt folkligt kunnande om vad vårt försvar har för uppgifter idag. Det är resultatet av en kraftigt förändrad verksamhet i kombination med att allt färre kommer i kontakt med Försvarsmakten genom ett lågt uttag av värnpliktiga. Nya typer av informationsinsatser är viktiga för att behålla försvarets folkliga förankring. Vi är i grunden positiva till de insatser som nyligen genomförts, men har som sagt svårt att bedöma om kostnaden är rimlig i dagsläget.
Fredrik Leviner Norberg, Utrikes- och försvarspolitisk handläggare
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna ser i grunden positivt på omställningen av Försvarsmakten, men vi ser flera betydande problem med regeringens tillvägagångssätt, tempo och att omställningen fortgår under direkt inflytande av vänsterpartiet och miljöpartiet. Deras vetorätt över samtliga avgörande försvarspolitiska planeringsbeslut riskerar att leda till en situation där Försvarsmakten inte kan leva upp till de politiska löften som socialdemokraterna avgett internationellt om svenskt deltagande i olika utländska insatser. En del skulle nog säga att så är fallet redan idag. Och det är definitivt inte Försvarsmaktens fel.
Men återigen, den principiella förändringen från ett renodlat invasionsförsvar till det som enkelt uttryckt kallas för ett flexibelt insatsförsvar med starkt fokus på internationella insatser är både rätt, logisk och nödvändig givet de omvärldsförändringar som ägt rum i övergången från 1900- till 2000-tal. Sverige måste ta ett större ansvar tillsammans med andra utvecklade länder för omvärldens säkerhet och utveckling. Vi tycker med andra ord inte alls att militären har spelat ut sin roll. Men vi har inte ändrat vår åsikt om att konflikter i alla lägen bör lösas främst med fredliga medel. Det finns dock tillfällen när freden behöver tänder, tillfällen då övergrepp mot människor bara kan stoppas med militära medel, extrema lägen då solidariteten med förtryckta folk kräver militära insatser. Vi tror att Sverige mycket väl kan vara världsledande på konflikthantering utan våld och samtidigt bidra till en fredligare och säkrare värld med militära medel. Överhuvudtaget är det viktigt att inte se civila och militära medel som två helt separata delar. Vi tror att konflikthantering i allt större grad måste innehålla samordnade insatser med inslag av både civila och militära medel.
Personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs. Att finna rätt och tillräckligt många personer är helt avgörande för Försvarsmaktens funktionsduglighet. Men idag finns svårigheter att göra just det; finna tillräckligt många människor med rätt profil för att personalförsörja främst Försvarsmaktens utlandsuppdrag. Försvarsmaktens personalförsörjningssystem måste reformeras så snart som möjligt. Försvarsmakten måste som ett led i detta också höja sitt attraktionsvärde hos allmänheten i sig, men främst hos personer som kan vara intresserade av att arbeta inom Försvarsmakten. I ljuset av detta tycker vi att Försvarsmaktens kunskapskampanj är helt rätt som företeelse. Sen kan man olika åsikter om hur den ska genomföras och till vilken kostnad.








