Fredrik, Fredrik – vad vill du egentligen?
4 Jul 2010:
Årets Almedalsvecka inleddes av statsminister Fredrik Reinfeldt på Moderaternas dag. Meningen med den här bloggen är ju faktiskt att vi på olika sätt ska skildra olika säkerhetspolitiska frågor ur vårt perspektiv. Just nu, när vi är på plats i Almedalen, analyserar vi självfallet partiledarnas tal och särskilt vad de säger om säkerhetspolitik och kvinnor. Om detta var det idag tyst. Statsministern nämnde inte utrikespolitiken överhuvudtaget. Kan det vara för att Sverige inte längre för någon aktiv utrikespolitik utan har övergått till att jobba på att bli poppis i det coola EU-gänget?
Efter att inledningsvis ha rabblat orden företagare, pensionär, sjuksköterska, kulturarbetare och arbetslös inte bara en gång utan faktiskt flera gånger och dessutom i olika kombinationer, gick Reinfeldt vidare till huvudsyftet med sitt tal – att kritisera de rödgrönas skattepolitik. Oavsett om man gillar höga, låga eller oförändrade skatter är det tråkigt att höra vår statsminister prata mer om Monas politik än om sin egen, även om Mona inte nämndes vid namn en enda gång vad vi hörde. En kille bakom oss på gräsmattan ropade det som många av oss måste ha känt: ”prata om DIN politik!”
Ibland kom moderaternas och alliansens politik faktiskt på tal. Statsministern deklarerade stolt att Sverige nu har lägre statsskulder än vad vi hade 2006. Han förklarade också att ekonomiska prioriteringar alltid innebär bortprioriteringar. Just denna insikt får oss att fundera på hur regeringen ser på att de militära utgifterna fortsätter att öka, och att detta såklart sker på bekostnad av annat. ”En satsning på något innebär att en annan satsning inte blir av” sa Fredrik. Hur tänkte han då när regeringen drev igenom den nya vapenexportsmyndighet som ska syfta till att främja svensk vapenexport med en initial budget på 31 miljoner. Allvarligt talat, om de vet att prioriteringar alltid innebär bortprioriteringar, hur försvarar de då sin säkerhetspolitik?
Reinfeldt berättade stolt att han har rest land och rike runt för att prata med både kvinnor och ungdomar. Kvinnorna har enligt honom varit tydliga i sitt budskap: ”om du ska höja vår lön får det inte ske på bekostnad av någon annan”. Framförallt inte på bekostnad av de unga killar Fredrik vill sätta i lärlingsprogram. Unga tjejer verkar ju kunna fixa låginkomstjobb själva om de blir skoltrötta. Och avstår gärna lönehöjningar för de unga killar som kommer ut i manligt dominerade yrken med högre lönenivå – kanske inom vapenindustrin?
Kvinnor tjänar lägre än män. Kvinnor utsätts för våld på gatan, på arbetsplatsen och i hemmet, bara för att de är kvinnor. Kvinnor diskrimineras hela tiden, över hela världen. Överallt slår militära strategier och ekonomiska prioriteringar oproportionerligt hårt mot kvinnor. Men det är inte hela bilden. Varje dag, över hela världen, arbetar kvinnor för sina rättigheter; för högre lön, för att bekämpa orättvisor som har sin grund i kön, och för att förändra samhället. Vad sägs om den prioriteringen Fredrik? Många av oss är här för att arbeta för det du kallar ”särintressen” till skillnad från det goda ”allmänintresset”. Vi kallar det ”mod”, ”stolthet” och ”förändringskraft”. Det är vi som vakar över det sanna allmänintresset, menar du att den demokratiska rösten ska tystna?
Emma Rosengren och Josefine Karlsson









