I am a peace keeper och grönpåse

8 Jul 2010:

Gårdagen inleddes med att Gunilla Carlsson chockade oss genom att ge IKFF en känga för den senaste undersökningen rörande partiers inställning till säkerhetspolitik. Moderaterna hade tilldelats en duva, något som biståndsministern inte ansåg spegla regeringens arbete. Kerstin Grebäck påpekade då att vår undersökning rör säkerhetspolitik och är inte ett betyg för biståndspolitiken eftersom dessa två måste separeras. Biståndspolitiken diskuterades i stället i ett senare seminarium på Säkerhetspolitiskt sommartorg och en av tvistefrågorna var DAC-reglerna. Kent Härstedt (s) menade att regeringen dränerar biståndet med tanke på att ett splittrat bistånd ger sämre möjligheter att nå resultat. Christian Holm (m) menade å andra sidan att resultatuppföljning är centralt eftersom det är en förutsättning för att nå en framgångsrik biståndspolitik.

 Hans Linde(v) tryckte på vikten av att öronmärka pengar till jämställdhetsarbete och fattigdomsbekämpning, samt klimatfrågan. Vi tyckte på det stora hela att debatten var intressant men att den kunde fått en djupare dimension genom att problematisera diskussionen om militär och civil säkerhet. Vi saknar en gränsdragning mellan biståndspolitiken och försvarspolitiken. Var kommer biståndspolitikens roll in?

Under IKFF:s seminarium “10 – years after with UN council resoultion 1325 – What next?” sammanfördes Madeleine Rees, IKFF:s nya internationella generalsekreterare med Margot Wallström och Kent Härstedt (respresenterade alla politiska partier).

De diskuterade hur man skall agera för att arbetet med 1325 skall få genomslag. Både Margot Wallström och Madeleine Rees anser att man måste agera kraftfullt och göra det nu, samt att en väg till förändring går genom kvotering. Kent Härstedt höll med men ansåg dock att man måste ta hänsyn till verkligheten och de existerande maktstrukturerna. Detta motsatte sig Margot Wallström och menade om vi hela tiden skall anpassa oss kommer en förändring ta mer än 200 år att få tillstånd. Ett annat centralt område Margot Wallström belyste var att vi måste fokusera på förebyggande arbete för när man väl kommit till förhandlingsbordet är det egentligen försent. 

Aftonen bjöd på en rolig överraskning när IKFF:s hugade entusiaster var ute och spatserade med sin gående aktion har du vad som krävs för att stå upp för freden? Där ibland folkmassan dök plötsligtvår utrikesminister Carl Bildt upp och ställdes öga mot öga med IKFF.  På vår fråga om han hade vad som krävdes för att stå upp för freden, valde han att anta vår utmaning och markerade alternativ ”förebyggande arbete” som en av de viktigaste aspekterna för att stå upp för fred. Vi kunde konstatera att han hade vad som krävdes och gratulerade honom till detta med en liten pin som det står ”I am a peace keeper” på. Där ser man.

Denna kväll i Almedalen avslutades för IKFF:s del med ett mingel på militärfartyget HMS Visborg dit vi gick för att fortsätta den ständigt pågående diskussionen kring fredsbygge och militarism. Bland uniformer, chips och vinglas fick vi chansen att smaka på lumparkäk s k ”grönpåse” som bjuds de militärer som ligger i fält. Omdömet var ”över förväntan men ändå sådär”. Hemmalagat är och förblir godast.

Av: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet