Arkiv Arkiv

1325
Bli medlem
Praktikplatser
WILPF IKFF internationellt
Peace Women Peace Women – IKFF:s internationella genusprojekt
Reaching Critical Will Reaching Critical Will – IKFF:s internationella nedrustningsprojekt

Vår toppranking som vapenexportör drar skam över Sverige

Tisdagen den 12 april är en global kampanjdag mot skenande militärutgifter -Global Day of Action against Military Spending. För att uppmärksamma denna viktiga dag samt SIPRI:s lansering av databasen över militära utgifter debatterar IKFF tillsammans med Kristna Freds på SVT Debatt. Läs också IKFF:s internationella uttalande på the Global Day of Action on Military Spending

Se vår internationella film om hur de militära utgifterna skulle kunna prioriteras annorlunda – you get what you pay for:


Vår toppranking som vapenexportör drar skam över Sverige

Publicerad 11 april, 2011 – 11:08

VAPENHANDEL Idag presenterar Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) sin genomgång av världens militära utgifter det senaste året. Siffrorna talar klarspråk;  världens stater fortsätter att investera allt större resurser i fler vapen och Sverige är idag världens största vapenexportör. Det skriver Internationella kvinnoförbundet för fred och frihets generalsekreterare Petra Tötterman Andorff och generalsekreteraren för Kristna fredsrörelsen, Elisabeth Lundgren.

Idag presenterar Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) sin genomgång av världens militära utgifter det senaste året. Siffrorna talar klarspråk; trots de senaste årens finanskris, den ekonomiska recessionen och ökad osäkerhet i världen fortsätter världens stater att investera allt större resurser i fler vapen.

För att uppmärksamma de skenande militära utgifterna firas imorgon den globala kampanjdagen Global Day Against Military Spending världen över. Det samlade budskapet är att de enorma summor som årligen vigs åt vapen och krig skulle kunna användas så mycket bättre. Med anledning av detta uppmanar Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet tillsammans med Kristna Fredsrörelsen till förändring av de militaristiska normer som alltmer har börjat prägla svensk och internationell säkerhetspolitik.

Dagens säkerhetspolitiska strategi tar avstamp i att våld kan lösa konflikter och att människors säkerhet är beroende av vapen. Alltför länge har vår världsbild präglats av föreställningar om att ett militärt försvar är den bästa garanten för människors säkerhet. Samtidigt har den förödande konsekvenser.

Det våld som den militära strategin resulterar i drabbar hela befolkningen, men innebär vissa skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnors roll som vårdare förstärks i krigstider, eftersom män försvinner ut i stridande förband. Vårdansvaret belastas också hårt av det ökade antalet sårade i samhället. Vissa militära strategier slår dessutom oproportionerligt hårt mot kvinnor, som sexuellt våld och våldtäkter, taktiker som används för att kontrollera och förnedra fienden. Färska rapporter från Libyen om det sexuella våld kvinnor utsätts för är bara ett exempel på detta.

Även män och pojkar utsätts systematiskt för våld som en direkt följd av närvaron av vapen i samhällen och föreställningen om män som beskyddare. Denna uppfattning gör nämligen obeväpnade män och pojkar till potentiella hot och måltavlor, vilket gör att de löper särskilt stor risk att dödas.

Alla vapen tillverkas någonstans, men vem de i slutändan riktas mot är osäkert. Det är nämligen i praktiken näst intill omöjligt att kontrollera slutgiltig användning av ammunition och vapen, särskilt av små och lätta vapen. Detta är de mest använda vapnen i dagens konflikter. Lätta vapens egenskaper – att de är billiga, mobila och lätta att få tag på – gör att samma vapen används flera gånger på olika ställen. Det är också dessa vapen som barnsoldater rustas med.

Lätta vapen används dock inte bara under själva konflikten. När en konflikt är på väg att bryta ut ökar tillströmningen av lätta vapen till regionen. Samtidigt ökar våldet i hemmet, som ett resultat av ett mer våldsamt samhällsklimat. Kombinationen gör att kvinnor våldtas med hjälp av lätta vapen, och att det dödliga våldet i hemmet ökar dramatiskt. Utsattheten för kvinnor fortsätter att öka under konflikten, och består även när formella fredsavtal har skrivits under. Frågan vi måste ställa oss är för vem konflikten då är över.

Den okontrollerade spridningen av vapen har blivit särskilt tydlig i och med händelseutvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika. Uppskattningsvis har 80 – 90 % av världens illegala vapen en gång varit legala.

En av de mest allvarliga konsekvenserna av att den militära strategin passerar obemärkt är att de militära utgifterna skenar, samtidigt som människor blir alltmer osäkra på grund av spridningen av vapen.

Stora hål finns också inom andra budgetområden, hål som skulle kunna fyllas om investeringar i militära medel skulle upphöra. Varje minut dör en kvinna av förlossningsrelaterade orsaker. Under samma minut dör någon av att en kula avfyras. Risken för att våld i hemmet blir dödligt ökar med 172 % om det finns ett vapen i hemmet. De utgifter som läggs på mer vapen skulle kunna investeras i bättre hälsovård och på sikt förhindra mödradödligheten.

Fattigdomen i världen är utbredd och när milleniemålen om utveckling sågs över förra året kunde man konstatera att en majoritet av dessa mål är långt ifrån att nås. Det krävs helt enkelt mer resurser.

Trots att vapen och investeringar i rustningspolitik leder till förödande konsekvenser ligger Sverige i topp när det gäller att rusta upp världen. Under 2010 exporterades krigsmateriel för 13,7 miljarder kronor och Sverige är numera världens största leverantör av krigsmateriel per capita.

Naturkatastrofer, fattigdom, våld mot kvinnor, avsaknaden av hälsovård, utbildning och ren miljö – de stora hoten mot människor idag – kan inte lösas med vapen. För att uppnå fred krävs bland annat politiskt deltagande och rörelsefrihet för kvinnor, tillgång till grundläggande service som fungerande polis, rättssystem, hälsovård, utbildning och tillgång till rent vatten.

Det är nu fyra år kvar tills FN:s milleniemål ska vara uppfyllda. Faktum är att den summa som årligen skulle behövas för att nå milleniemålen fram till 2015 endast utgör en femtedel av världens militära utgifter under ett år.

Den globala dagen mot militära utgifter som firas imorgon är ett bra tillfälle att uppmärksamma människor om att militära investeringar leder till osäkerhet och att dessa pengar måste användas bättre. Det handlar om att prioritera vilken säkerhetsstrategi världen behöver.

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF)
Elisabeth Lundgren, generalsekreterare Kristna Fredsrörelsen

  • Skriv ut Skriv ut
  • Dela med dig på Facebook Dela med dig på Facebook