« »

Samtalen om Syrien: ”fem saker du behöver veta om Syriska kvinnors gräsrotsorganisation”

februari 9, 2016

Kvinnors fredsarbete i Syrien osynliggörs

Inom ramen för de FN-ledda samtalen om Syrien syftar denna artikel till att ge kännedom om särskilda erfarenheter och kompetenser hos syriska kvinnorättsorganisationer vilka bidrar till viktiga förändringsaktörer på marken, men som alltför ofta marginaliseras från förhandlingar i synnerhet och fredsprocessen i allmänhet.

Nedanstående uppgifter är huvudsakligen baserade på resultaten som ingår i en studie om kvinnors fredsaktivism i Syrien vilken genomförts av Badael, en syrisk icke-statlig organisation, (med titeln; ”fredsbyggande definierar vår framtid nu”) (2015).

1) kvinnors fredsaktivistiska insatser i Syrien kommer i alla former

Samtidigt som kvinnogrupper utgör den primära aktör som utför fredsaktivism på marken inne i Syrien, är många aktiviteter och insatser även genomförda av enskilda kvinnliga aktivister. Kvinnors fredsbyggande insatser och aktiviteter genomförs i områden som kontrolleras av alla stridande parter i konflikten och täcker ett brett spektrum av frågor som inkluderar, men som är inte begränsade till:

  • att förbättra kvinnors position i fredsbyggande genom politisk egenmakt (Idleb, norra Syrien);
  • främja fred och samlevnad (Aleppo i norra Syrien);
  • kampen mot barnarekrytering (Deir Ezzor, östra Syrien);
  • att öka medvetenheten om konsekvenserna av våld samt kvinnors deltagande i politiken och förhandlingsprocesser (Al-Hasaka, nordöstra Syrien);
  • ge liv åt konstitutionen och mekanismer för övergångsrättvisa (Damaskus och dess landsbygd),
  • höja samhällets medvetenhet om fredlig samexistens och bekämpa våld (organisationer med gränsöverskridande verksamhet).

Dessutom har den fredsbyggande verksamhet som utförs av enskilda aktivister i huvudsak kretsat kring lokala förhandlingar (antingen med militärer för att skydda civilbefolkningen, eller mellan två militanta grupper), medlingsförsök för att släppa fångar, hämndavskräckande mekanismer för att förhindra potentiellt våld och bekämpa spridningen av små och lätta vapen.

Den geografiska fördelningen av dessa olika former av fredsaktivism återspeglar hur kvinnors insatser inte är spontana eller o-koordinerade – snarare är de noga anpassade för att möta de behov som identifierats i respektive samhälle.

2) I motsats till vad många tror, ​​är IS inte det viktigaste eller det enda hot mot kvinnors aktivism på marken

Medan de flesta av civilsamhällets organisationer som är etablerade i nu IS-kontrollerade områden har försvunnit efter att den senare tog makten, bedriver fortfarande vissa kvinnogrupper sin verksamhet, dock i absolut hemlighet och med andra strategier än tidigare. Dessutom står kvinnoaktivister i IS-kontrollerade områden inför stränga restriktioner i klädsel och rörelser, och kan möta offentliga halshuggningar för sin aktivism.

Men IS utgör inte det primära eller det enda hotet för kvinnor i allmänhet och aktivister specifikt.
I själva verket är Assad-regimen ansvarig för 94 % av den totala andelen mord på kvinnor, sedan revolutionens start 2011 till oktober 2015 jämfört med 1,16% av IS.
Ett ensidigt fokus på IS som det största hotet mot kvinnor (och civila i allmänhet) i Syrien är inte bara felaktigt utan osynliggör och de livshotande utmaningar som kvinnor uthärdar från andra parter i konflikten på en daglig basis. Kvinnliga aktivister i regimkontrollerade områden möter också internering, tortyr, sexuella övergrepp, försvinnanden, och sist men inte minst, urskillningslös beskjutning inom civila områden.

3) kvinnliga aktivister och grupper i Syrien tvingas möta en dubbel konfrontation

Detta innebär att, förutom de utmaningar och hot civila och aktivister möter i allmänhet, konfronteras kvinnliga aktivister och grupper med patriarkala strukturer och normer som de måste övervinna för att fullfölja sin aktivism. Aktivisters berättelser som ingick i Badael-rapporten säger att de patriarkala och konventionella uppfattningarna om kvinnor som offer, beroende och barnafödande varelser allvarligt underminerar kvinnors fredsinsatser där de senare ofta möter samhällets stigmatisering och ibland förskjutning från familjen.

4) syriska kvinnliga aktivister och grupper vänder förtryck in till verktyg

Medan patriarkala strukturer och normer utgör en stor utmaning för att kvinnor ska kunna fortsätta sin fredsaktivism, berättade syriska kvinnor i Badael- rapporten att många aktivister även använder dessa normer och begränsningar i sitt fredsbyggande arbete. I själva verket omvandlar syriska kvinnoaktivister kreativt de hinder de ställts inför till taktiska verktyg för att fortsätta sin aktivism och få inflytande. Till exempel använder sig kvinnliga aktivister föreställningen om att ”kvinnor är medfött fredliga” för att påverka medlingsprocesser och förebygga våld i sina samhällen. Ett annat exempel är hur de använder sig av restriktiv klädsel (niqab) i IS-kontrollerade områden för att dölja sin identitet och på så sätt undvika att bli förföljda.

5) Brist på finansiering, inte säkerhetshot, är den främsta orsaken bakom att aktiviteter avslutas

Förutom att den pågående militariseringen av konflikten i Syrien utgör den mest centrala  utmaningen för kvinnors fredsarbete, påverkar även andra komponenter deras arbete negativt.

Brist på finansiering är, enligt Badael-rapporten, ”den främsta orsaken till att aktiviteter avslutas”. Därutöver lyfts behovet av utbildning , särskilt inom den politiska, sociala och ekonomiska områden, för att ”öka kvinnors kunskap om sina rättigheter och därigenom öka deras roll i fredsarbetet”.

Kvinnors fredsinsatser i Syrien: En ledning att följa

Syriska kvinnors fredsbyggande insatser och initiativ genererar inte bara fred och förebygger våld på gräsrotsnivå, i själva verket utgör de exempel och källor för utformningen av en nationell plan för fred anpassad till lokala förhållanden. Som sådana utgör de även en möjlighet för det internationella samfundet att ”stödja uppkomsten av en stabil lokal banbrytande framtid för ett pluralistiskt och rättvist Syrien” (Badael-rapporten).

Syriska kvinnogrupper och aktivister har en stor förmåga att delta och påverka fredsprocessen. IKFF motsätter sig starkt den rådande bilden av att kvinnor saknar kapaciteten att delta. Den bilden används som alibi för att exkludera kvinnor från fredsprocessen och därmed makten att påverka Syriens framtid. IKFF anser att det huvudsakliga sättet för det internationella samfundet att göra det är att efterlysa och garantera att kvinnorättsgrupper och aktivister ingår i fredsprocessen på ett formellt sätt på alla nivåer. Detta innebär att skifta från ett snävt fokus på traditionella nationella och internationella förhandlingar till en bredare ram för fredsbyggande som inkluderar olika institutioner och delar av samhället, utöver de exkluderande mansdominerade processerna. Samtalet måste förändras från de föråldrade diskussionerna om ”varför kvinnor ska delta?” till en praktisk och effektiv diskussion om ”hur deltagandet ska gå till?”

Förutom det internationella samfundet måste syriska politiska organ säkerställa kvinnorättsgruppers deltagande; dock inte som ett försök att tillfredsställa internationella aktörers krav, men som ett verkligt sätt av att inkludera inflytelserika fredsbyggare utan vilka fredsprocessen inte bara är ofullständig, men också ohållbar.

Artikeln är en översättning från wilpf.org
Översättning: Cajsa Wallin

Delta i debatten!

kommentarer

TAGS →
 

© 2015 IKFF | Alla rättigheter reserverade | Om hemsidan | webbansvarig